82: Yotuns kanon hemma mot Djurgården (2017)

2016 var inget succéår för Yoshimar Yotún. Lite ut och in ur laget, periodvis petad till förmån för Pa Konate. Skulle det då lyfta 2017, när Allan Kuhn – trots guldet – ersattes av Magnus Pehrsson? Tja, det såg inte riktigt ut så på försäsongen. Yoshi nötte bänk och kändes långt från startelvan. Men sin plats i det peruanska landslaget, den höll han. I mars åkte han till Sydamerika för landslagssamling och återvände så tätt inpå den allsvenska premiären att han inte fick plats i truppen.

I premiären – 1-1 borta mot IFK Göteborg – hade Tobias Sana fått förtroendet på vänstermittfältet, men i andra rundan var han förpassad till bänken och Yotún en startman. Så förblev det. Med Yoshi på plan besegrades Sundsvall med 2-0 (avgörande målet av Rosenberg på en sublim Yoshi-passning) och Halmstad med 3-0. En fin start på säsongen, som räckte till en tidig serieledning. Och så kom då Djurgården på besök i den fjärde omgången.

Vi var bra i första halvlek. Tryckte på. När 1-0 kom efter en halvtimme var det helt rättvist. Yotún fick fram bollen till Anton Tinnerholm. Det glödde kanske inte direkt om skottet, men Andreas Isaksson befann sig i förflyttning och släppte in den under sig.

Klockan passerade 45. Riktigt skönt att gå till paus i rättvis ledning. Sjunga lite »Ingen himmel« och se fram emot 2-0. Så kändes det i alla fall, när Gustav Engvall sprang genom på en djupledsboll och blev upphakad bakifrån av Lasse Nielsen. Såg lite billigt ut, men repriserna gav domaren rätt. Straffen satte Magnus Eriksson. Psykologiska, brukar ju såna där mål som kommer just innan paussignalen kallas.

Än tyngre för sinnet blev det i 65:e minuten. Kerim Mrabti skickade in bollen från kanten, Engvall höll undan för Lasse Nielsen igen och fick in bollen via Wiland.

Men det skulle vända. Kvart kvar, snabb Yotún-boll ut mot Rosenberg på högerkanten, en tvåfotare förpassade en tjurrusande djurgårdare upp på läktaren, och in till Jo Inge Berget som rullade in kvitteringen.

2017 var en säsong då mycket gick vår väg i allsvenskan. De många sena avgörandena är det som lättast poppar upp i huvudet, men det fanns annat. Som till exempel när Yoshimar Yotún och Magnus Eriksson drog lite i varann vid hörnflaggan nere vid Roys, och det hela slutade med att Yotún for ut med armbågen. Kändes minst orange, men Jonas Eriksson – domaren alltså – nöjde sig med ett gult och förklarade det efteråt med att armen snarare använts som ett verktyg än ett vapen.

Och bara några minuter senare fick Yotún bollen en bit utanför DIF:s straffområde, avancerade och tryckte iväg en rackarrökare som skruvade sig bort från Isakssons händer och upp i hans högra kryss. Via stolpen och in, som en extra liten topping.

Yoshi sprang mot östra sittplatsläktaren, munnen stelnad i ett o, armen rakt framför sig med handflatan upp. Som om han stolt ville presentera något riktigt ståtligt som precis avtäckts. Och precis så var det ju. Det där blev segermålet.

I augusti lämnade Yotún Malmö FF och flyttade till Orlando City i MLS. Men han fick ju ytterligare ett guld, och stod också för en av videohälsningarna på guldavslutningen på Stadion. Idag spelar Yotún för mexikanska Cruz Azul. Han spelade i alla tre gruppspelsmatcherna för Peru i VM 2018 i Ryssland och ifjol startade han i Copa America-finalen mot Brasilien. Därmed blev han den andre MFF:aren att vara med om en Copa America-final. Afonso Alves vann med Brasilien 2007.