75: MFF Support firar 25 år (2017)

25 år är en lång tid. När MFF Support bildades 1992 så hade vi ännu ingen tjugokronorssedel i Sverige, Boris Jeltsin var president i Ryssland, och den första webbplatsen på internet hade precis skapats. Svensk fotboll hade infört ett slutspel, en »Mästerskapsserie«, där de sex bäst placerade lagen spelade en ny 10-matchersserie. Men inget bet. Fotbollen var försatt i fritt fall. Publiksnittet slutade på 4 194, det lägsta för Allsvenskan sedan 1926, och det tredje sämsta genom alla tider.

Malmö FF hade ett ålderstiget lag detta år, där de bästa spelarna från det glittrande 80-talet hade försvunnit utomlands. Jonas Thern, Stefan Schwarz, Roger Ljung, Martin Dahlin, Joakim Nilsson var alla borta. De unga spelarna, som debuterade under den här eran – Anders Andersson, Patrik Andersson, Jörgen Ohlsson för att ta tre bra exempel – var ännu för gröna för att kunna göra skillnad. Läser man laguppställningarna under detta år tappar man nästa lusten att leva: Erkka Petäjä, Andrée Jeglertz, Stefan Alvén, Fredrik Dahlström, Henrik Nilsson. Det är inget bra lag. Vilket också tabellplaceringen visar: femma i Allsvenskan, slutligen sexa i Mästerskapsserien. På tränarbänken satt också en sorts kvarleva från gamla tider: Bob Houghton.

Just i den här eran, den svåraste och tyngsta i svensk fotbollshistoria, så startade ett litet gäng entusiaster en supporterförening i Malmö. Det är svårt att förklara för folk idag hur ointresserade alla var av fotboll i det här landet i början av 90-talet. Inga tidningar skrev, inga matcher tevesändes, ingen snackade resultat eller målskyttar. Läktarna ekade tomma. Det blåste, för att använda en metafor som passar bra i den här stan, motvind.

Så, det är ingen tvekan om att MFF Support genom åren haft en positiv inverkan på såväl föreningsdemokratin som supporterkulturen här i Malmö. MFF Support startade ju som en aktiv rörelse för att få bort rasismen från läktarna. Och när fotbollen idag är den kanske starkast samlande kraften för integration i det svenska samhället så känns det skönt att kunna säga att MFF Support gått i bräschen. Och det går till och med att fastslå, utan att darra på stämman, att utan MFF Support så hade vi aldrig haft ståplats på Nya Malmö Stadion, vi hade inte haft publiktillströmningen i slutet av 90-talet, vi hade inte haft den starka medlemskultur som idag råder inom Malmö FF.

Vi har förstått att det genom åren har ansetts vara töntigt att vara med i MFF Support. Häftigare då att vara ultras, till exempel, eller att bilda en egen flock. Men det finns ingen motsats mellan de här grupperingarna. Bägge behövs, bägge kan respektera varandra. Den ena som en officiell samtalspartner med Malmö FF, den andra som läktarens megafon. Det går att växeldra. Och det är tveklöst så att ultras (och alla andra däremellan och även de utanför) haft nytta av MFF Support genom åren. Flera av de största frågorna inom svensk fotboll har haft inblandning från folk med stark anknytning till MFF Support: bevarandet av 51 % -regeln, slopandet av ståplatsreduceringen, avskaffandet av de integritetskränkande visitationerna, protesterna mot villkorstrappan. Listan kan göra nästan hur lång som helst.

För oss två som skriver de här texterna så innebar 25-årsjubileumet att vi fick göra 25/25-podden. Det var en sorts samtalsserie där vi gick igenom de 25 viktigaste målen under de 25 år som MFF Support existerat. Man kan fortfarande lyssna på dem, de ligger på MFF Supports hemsida. Det var otroligt roligt, lärorikt, spännande, och samtidigt obegripligt ansträngande. Ganska snart kunde vi konstatera att vi aldrig någonsin skulle göra en podd igen. Så nu skriver vi de här långa texterna istället.

MFF Supports 2017 började med det längsta tåg som någonsin glidit fram i svensk fotboll. Det var till premiären, borta mot IFK, som det 920-hövdade tåget rullade till Göteborg. Problem uppstod dock när tåget skulle anlända: polisen ville inte att vi skulle gå av vid Centralen, men vid Lisebergs station fick det helt enkelt inte plats. Det var alltså så många påhängda vagnar proppade med MFF:are att det inte gick att hitta en station att ta emot oss. Tåget fick parkera så att hela svansen, med flera av vagnarna, hängde utanför stationen som en ringlande orm. Detta är normalt sett inte något som Skånetrafiken brukar göra. Nå, året fortsatte med videohälsningar från ett otal spelare från flera generationer i olika länder, den tidigare nämnda jubileumspodden 25/25, och kulminerade kanske när samtliga av våra spelare gick in i MFF Support-kläder hemma på Nya Malmö Stadion i 28:e omgången medan AIK stod uppradade på led och applåderade de nyblivna svenska mästarna.

Ja, för själva året firades ju också, som sig bör om man är MFF:are, med ett SM-guld i överlägsen stil. Och som för att hylla supporterföreningens kvartssekeljubileum så sydde också huvudföreningen på en andra stjärna ovanför emblemet på den vackraste av fotbollströjor.