Foto: Emma Watson
Sommarens ständiga kryssande hade förvandlat oss till ett jagande lag i Allsvenskan 2019. Under hösten radade vi visserligen upp segrar, men det gjorde de andra lagen i toppen – de tre stockholmsklubbarna – också. När fyra rundor återstod ledde Djurgården, tre poäng före oss. Ytterligare tre poäng bakom skuggade både Hammarby och AIK. Målskillnaden talade till vår fördel, så en seger för oss samtidigt som DIF förlorade skulle innebära att vi var både ikapp och förbi.
27:e omgången. Vi gästades av IFK Göteborg. Det var ett lag som krisat ordentligt under 2018, och många experter tippade inför säsongen 2019 att Blåvitt skulle få fortsätta slita i nedflyttningsträsket även detta år. Men de hade överraskat under våren, fått fason på både spel och självförtroende och istället blivit ett topplag. De hade inte riktigt lyckats hålla i hela året, kroknat lite, och så här i början av oktober kämpade de om sjätteplatsen med Häcken.
Det var en söndag. 17.30-match. Vi var säkert många som, när vi for iväg mot Stadion, hade öron och ögon på telefonerna. För som brukligt är om söndagarna hade ett par matcher avspark redan klockan tre. En av dessa var ett stockholmsderby: Djurgården-Hammarby. Bajen hade gjort två snabba i början av andra, DIF reducerat med en kvart kvar. Djurgården tryckte på för en kvittering, men det var ju derby. Det slutade som det brukar. Med DIF-förlust.
Vi gick alltså in till vår match med vetskapen om att vinst innebar serieledning.
Vi skulle få en, och endast en, målskytt den här dagen. En ganska oväntad sådan.
Redan i början av 2017 ryktades det om att Malmö FF var intresserat av Brommapojkarnas unge backtalang Felix Beijmo. Fast det ändrade inte på någonting. Under ganska lång tid hade det skrivits om att han skulle stanna kvar i huvudstaden; att han var mer eller mindre klar för Djurgården. Det var också där han hamnade. Han blev per omgående ordinarie och imponerade under sin debutsäsong. Och 2018 fanns han på plan när Djurgården två gånger på kort tid tog hem 3-0-segrar mot oss. Beijmo spelade bland annat fram till Kerim Mrabtis 2-0 i den olycksaligt genomångestoida cupfinalen. På sommaren samma år såldes han till Werder Bremen.
Där gick det inget vidare. Mest bänken eller läktaren. Att han sökte speltid annorstädes kom väl därför knappast som någon överraskning, men att han valde utlåning till Malmö FF väckte en del känslor. Upprört på djurgårdsforum naturligtvis, även om Beijmo själv höll sig diplomatisk i intervjuer.
Han kom i augusti och fick mycket riktigt en del speltid i det lag som stred i både allsvenskan och i Europa. Beijmo fanns i startelvan mot Göteborg. Vingback till höger. Första halvlek blev en låst och chansfattig historia. Men, som så många gånger förut detta år, tryckte vi på gaspedalen i andra. I början av halvleken ersattes Jonas Knudsen, som låg farligt nära ett andra gult kort, av Behrang Safari. Göteborg lyckades däremot inte räddningsbyta sig från en utvisning. I 57:e minuten tog André Calisir tag i Markus Rosenbergs tröja (i och för sig fullt förståeligt att man vill lägga vantarna på den) och höll i för länge. IFK var hastigt och lustigt en man kort. Tumskruvarna spändes åt. Eric Larsson frestade med ett par långskott, men Anestis i Göteborgsmålet klarade.
I 62:a kom matchens enda mål. Ett långt, svepande och skruvat inlägg från Safari, över Antonsson mot bortre, och där var Beijmo först på den. Nickrörelse med huvudet, men bollen tog på axeln. Vilket blev succéartat. I en båge gick den in i bortre hörnet, utan chans för Anestis.
De arton och ett halvt tusen på läktarna exploderade (nåja, i sanningens namn tillhörde några av dem Göteborgs bortaklack, och den var rätt stillsam just då, men den stora majoriteten, den jublade).
Matchens enda mål, som sagt. Och serieledning. Som vi skulle bli av med igen omgången därpå. Om detta visste vi förstås intet just efter den efterlängtade slutsignalen, som till sist kom efter en alldeles för nervös avslutning.
Det blev inga fler mål i Malmötröjan för Felix Beijmo. Han gjorde en del hyfsade insatser, men den riktiga jordskredssuccén uteblev. Under sina månader hos oss hann han med åtta matcher i allsvenskan, fyra i europaspelet samt cupmötet med Värnamo. Efter avslutad säsong återvände han till Bremen, varifrån han sedermera lånades ut till Greuther Fürth i 2. Bundesliga.
Foto: Peter Lind, Himmelriket