EUROPEAN FOOTBALL FANS CONGRESS 2017
Belgium Gent-Lokeren
6-9 July 2017
Den europeiska kongressen för fotbollssupportrar hölls detta året i Belgien och från MFF Supports styrelse deltog Thelma Ernst och Jenny Åberg, ordförande respektive styrelseledamot. På plats fanns även representanter från Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU) och Svensk Elitfotboll (SEF) tillsammans med över 300 andra supportrar från flera olika länder. Värdar för 2017 års kongress var rivalerna Supportersfederatie Gent och Front 282 Lokeren, supporterorganisationer till KAA Gent och KSC Lokeren, tillsammans med deras klubbar, den nationella paraply-organisationen Belgian Supporters, Voetbal in de Stad och UEFA.
DAG ETT
Fredagen började kl.10:30 på KAA Gents hemmastadion Ghelamco Arena där Gent-supportrarna berättade om hur klubben arbetar aktivt med supportarna och lokala aktörer för att skapa den bästa möjliga relationen som möjligt. De har tidigare haft ekonomiska problem och varit nära att gå i konkurs men nya energirika människor kom in i klubben och ordnade upp situationen. Idag anses KAA Gent vara väldigt transparent och ha en större ekonomisk trygghet än något annat belgiskt lag. Klubben har ett unikt förhållande till staden där fotbollsklubben inte ses som ett företag utan som en institution. Till och med katedralen har en KAA Gent-flagga uppe på toppen.
Vid kl.11:00 kunde vi välja mellan att antingen delta i en workshop med namn Away Fans at European Competitions eller en workshop som kallades Football and Refugees: a practitionners’ perspective varpå vi valde det första alternativet. På plats fanns representanter från FSE och UEFA samt ett rum fyllt av supportrar från spridda länder och lag. Matthijs Keuning från Supporterscollectief Nederland agerade moderator. Det pratades om att bortasupportrar gör stora uppoffringar som tid och pengar för att stötta sitt lag men också blir behandlade sämre än hemmasupportrar. Ofta bidrar högljudda bortasupportrar till att hemmaklacken presterar bättre på läktaren, man triggar igång varandra vilket skapar bättre stämning överhuvudtaget.
UEFA:s representant på plats berättade om deras arbete med bortasupportrar där de har satt år 2020 som mål att förhållandena ska ha förbättras oerhört. UEFA har alltså en 8 år lång strategi där man 2020 ska se resultat.
Supportrar från olika lag berättar om olika typer av problem. Ryska supportrar från bland annat CSKA Moskva pratar om att det är svårt för ryssar att få visum och komma in i de flesta länder. Spanska supportrar har stora problem med polisen och ger kritik till UEFA, att de borde lyssna mer.
”The police use the football fans for training” – Supporter från Spanien
Franska supportrar har haft en hel del problem med vandalism och nedskräpning. Tyska supportrar säger att vissa länder är svårare att resa till; de är inte samarbetsvilliga redan från början, ger dem färre biljetter och polisen är redo för hårda tag från första sekund. Brittiska supportrar berättar om det oftast inte finns de mest grundläggande nödvändigheterna på bortasektionen.
Workshopen drar igenom biljettpriser och antal biljetter som bortasektionen ska få. Enligt reglerna ska minst fem procent av hela arenans platser gå till bortasupportrarna. Beroende på vilket bortalag som hemmalaget möter blir antalet matchbiljetter till bortasektionen väldigt varierat. Det är ett stort problem med dyra biljettpriser, framförallt för bortasupportrarna men också för hemmasupportrarna. En supporter från Newcastle önskar ett register av något slag där man kan se vad de olika lagen har behövt betala på olika matcher. En annan idé är att införa ett system likt Premier League har där maxgräns för biljettpris är 30 pund så att där i alla fall finns ett tak.
En annan punkt som lyfts är det gula armbandet som har införts i flera länder vilket innebär att fotbollssupportrar får ett gult armband istället för en matchbiljett för att motverka köp av matchbiljetter på svarta marknaden. Detta kan dock möjliggöra att man lättare ser vilka som är fotbollssupportrar och inte vilket kan innebär säkerhetsrisk för supportrarna.
För att lösa problemen som bortasupportrar råkar ut för finns en rad olika punkter att arbeta med. Exempelvis är SLO-rollen oerhört viktig. I december kommer det att komma ett system för alla lags SLO:er där de kan får inlogg av sina klubbar och där i kan skriva in all information som motståndarlagets SLO behöver veta inför matchen. Detta innebär dock att klubbarna i fråga måste ha en aktiv SLO.
“77 procent of the teams in European Competitions had an active SLO” – Schalke 04’s SLO
Sverige tas upp som en föregångare i Europa och bland annat SFSU:s lista över minimikrav för bortasupportrar lyfts fram som något de andra länderna önskar följa. Bland annat Danmark har följt i Sveriges fotspår och kommer ha det implementerat till våren.
Efter lunch kunde vi återigen välja mellan två olika workshops, den ena kallades Council of Europe Convention on an Integrated Safety, Security and Service Approach at Football Matches and Other Events och den andra Alternative Approaches to Pyrotechnics. Vi deltog i workshopen om pyroteknik där ett panelsamtal inledde. I panelen satt Lasse Bauer från Brøndby IF i Danmark, Sofia Bohlin från SFSU i Sverige, Hanne Mari Jordsmyr från NSA i Norge och Alex Wolf från Orlando City SC i USA.
Lasse Bauer berättar om utvecklandet av legal pyroteknik i Brøndby IF där de tillsammans med sina “crazy pyrotekniker” nu tagit fram sin andra prototyp som är laglig enligt nuvarande dansk lag och EU-lag. Flera olika aktörer har varit på plats i Köpenhamn för att titta på pjäserna, bland annat var MFF Support, Malmö FF samt grupperingarna där i våras. Tricket är att prototypen både måste vara säker enligt alla lagar och regler men också vara tillräckligt kraftfull för att pyro-användare vill använda pjäsen.
Alex Wolf, SLO i Orlando City SC, pratar om hur andra amerikanska fotbollslag tittar åt deras håll nu på grund av deras användning av pyroteknik. Det är fortfarande en känslig fråga men frågan handlar mer och mer om hur man använder pyroteknik på ett säkert sätt och inte om man ska använda pyro eller ej.
Sofia Bohlin, ordförande i SFSU, berättar om Sveriges situation och att SEF och SFSU tillsammans kom till överenskommelsen att ha samma ståndpunkt i pyrofrågan. Det är inte hållbart att hävda att böter och nolltolerans fungerar, pyroteknik är en naturlig del av den svenska fotbollskulturen och vi måste hitta andra lösningar. Mats Enquist, generalsekreterare i SEF, inflikar att han gjorde en omröstning på Twitter i början av 2017 där strax under 3000 personer deltog. Alternativen man kunde rösta på löd: Jobba för legal pyro, Ingen pyro på fotboll och Pyro ska finnas men vara illegalt. När omröstningen stängdes var resultaten talande; 83% hade röstat för att jobba för att legalisera pyroteknik, 6% för nolltolerans mot pyro och 11% för att pyro är bäst när den är illegal.
Hanne Mari Jordsmyr, ordförande i NSA, tar upp hur utvecklingen har sett ut i Norge. Pyroteknik är likt de andra länderna olagligt och (förutom i Sverige) får klubbarna saftiga böter när det bränns. Supportrarna fick hela tiden avslag på sina ansökningar och det var brandkåren som satte stopp för dem. Men sedan ändrades allt. Supportrarna ändrade etiketten på pjäserna till att det var pjäser att användas inne på en fotbollsarena och inte nödbloss på sjön och det gick igenom. Därefter importerade supportrarna in de nya pyropjäserna och det anordnades hela 80 stycken pyro-arrangemang förra året. Detta var dock planerade arrangemang med de legala pjäserna vilket innebär att det endast får brännas vid inmarschen innan matchstart.
Lasse flikar in att en del av charmen med pyroteknik är att det är spontant vid exempelvis målfirande. Han poängterar dock att syftet med framtagandet av legal pyroteknik aldrig har varit att helt och hållet radera illegal användning. Man kan aldrig gå från 100 till 0 på kort tid. Syftet är tre saker:
1) Dra ner användningen av illegal pyroteknik
2) Öka användningen av legal pyroteknik
3) Förändra bilden av pyroteknik
Sammanfattningsvis är alla i rummet överens att vi måste sluta upp med att peka finger och uttrycka att vi har ett problem när det redan har sagts tillräckligt och istället börja undersöka lösningar.
Sist på agendan för fredagen var ett panelsamtal angående fotboll och terrorism. I panelen satt Baris Karacasu från Taraf-Der i Turkiet, Pierre Barthélemy från Adajis & ANS i Frankrike, Marco Perolini från Amnesty International, Anastassia Tsoukala från Université Paris-Sud i Frankrike och Nico de Pauw från Belgian Football Association – TBC från Belgien.
Nico de Pauw, säkerhetschef för det belgiska landslaget, berättar hur situationen förändrades helt efter terrorattacken i Paris. De senaste två åren har både Frankrike och Turkiet varit i ett så kallat state of emergency vilket betyder att landet går in ett läge där undantagstillstånd gäller. Statsmakten har därmed befogenhet att agera utanför de vanliga lagarna för att skydda landets invånare, exempelvis genom att inskränka invånarnas rörelsefrihet. Länder utlyser state of emergency i ytterst svåra eller farliga inhemska nödlägen. I vanliga fall brukar undantagsläget vara tillfälligt.
“Not so long ago, we had more games cancelled than played because of terror” – Säkerhetschef för det belgiska landslaget
Panelen pratar om att terrorism inte är någonting nytt och att Europa inte är enda måltavlan. Den senaste tiden har vi kunnat se att fotbollssupportrar och fotbollsarenor är måltavlor för terrorism. Detta på grund av att man når stora folkmassor, många kvinnor, ungdomar och barn finns på plats och en viktig sak att komma ihåg: det finns fotbollssupportrar i varje land.
DAG TVÅ
Lördagen ägde rum på KSC Lokerens hemmaarena Daknamstadion där det både fanns stängda möten och öppna workshops att gå till. Bland workshopen kunde man välja mellan Fan.tastic Females Exhibition Workshop (om kvinnliga supportrar), Accountability in Football: how supporters can contribute (den viktiga roll supportrar har i sin förening) och slutligen Accessibility & Inclusion (om fotbollssupportrar med handikapp). MFF Support valde att dela upp sig, Thelma deltog i workshopen om fotboll och handikappanpassningar och Jenny i workshopen om kvinnligt supporterskap.
Fan.tastic females är ett projekt som drivs av medlemmar i Football supporters Europe (FSE) och syftar till att synliggöra kvinnliga supportrar runt om i Europa. Genom intervjuer med supportrar, bilder och filmer vill de lyfta fram och synliggöra mångfalden av kvinnliga supportrar. Projektet kommer att utmynna i en mobil utställning som börjar visas sommaren 2018 och som kommer att visas runt om i Europa. Under workshopen diskuterades det vidare vad som mer bör lyftas fram samt om det behövs djupare research för den historiska delen av utställningen. Fan.tastic females besökte Sverige i juni detta året och gjorde då bland annat intervjuer med deltagare i det kvinnliga supporternätverket. Senare i sommar återvänder medlemmarna i FSE till Sverige för att besöka Malmö. En första trailer är klar och för den intresserade finns den här att titta på.
Personer med handikapp är den största minoritetsgruppen med över 1 miljard handikappade i världen idag. Trots teknologins snabba utveckling och att kunskapen ökar kring dessa frågor finns det fortfarande fotbollssupportrar med olika typer av handikapp som inte har samma möjligheter att uttrycka sin passion och kärlek för det lag de älskar som personer utan handikapp. Detta beror främst på arkitekturen på dagens arenor.
CAFE (Centre for Access to Football in Europe) anordnade workshopen och hade representanter på plats som modererade samtalen. En stor del av samtalen var att fotbollssupportrar med handikapp delade med sig av sina egna erfarenheter och tankar och de på plats utan handikapp lyssnade bara. Det är ovanligt att dessa röster hörs och MFF Support var väldigt intresserade av att lära sig mer om ämnet.
Workshopen gick igenom olika förslag som tagits fram för att förbättra situationen för personer med handikapp, bland annat att fotbollssupportrar med handikapp ska få gratis matchbiljetter. Detta var majoriteten av rummet starkt emot och CAFE:s representanter höll med om missnöjet. Fotbollssupportrar med handikapp är lika mycket supportrar som fotbollssupportrar utan handikapp. De går på fotboll för samma anledningar och ska inte ses som välgörenhetsprojekt utan som vanliga fotbollssupportrar.
“We’ve come a far way but there’s a long way to go” – Fotbollssupporter i rullstol
Det är oerhört viktigt att prata med personerna i fråga och inte om personerna i fråga. Vad det än gäller. Om vi diskuterar ämnet måste vi involvera personerna som ämnet rör. När det gäller frågor som rör supportrar med handikapp måste supportrar med handikapp sitta med i mötena, kunna ta del i diskussionerna och få sin röst hörd.
Sist på agendan för helgen var ett panelsamtal med namnet Safe standing (Säker ståplats) och började med ett panelsamtal. I panelen satt Peter Daykin från Sunderland i England, Sandra Schwedler från St.Pauli i Tyskland, Marc Timmer från UEFA, Mats Enquist från SEF i Sverige och Mary Dieleman från Front 282 i Belgien.
Peter Daykin, Sunderland-supporter, berättade om hur hela debatten om ståplats förändrades i Storbritannien efter Hillsborough-tragedin år 1989 då 96 människor omkom och 200 skadades. Debatten blev infekterad och endast känslomässiga argument användes. Det fanns en oerhörd rädsla att ståplats innebar döden och tragedin satte djupa sår i den brittiska fotbollen. Nu – 28 år senare – öppnar Premier League upp för att återinföra ståplatssektioner. Säkra ståplatssektioner är möjliga.
Marc Timmer från UEFA, fyller på med att fotbollsarenor såg annorlunda ut förr i tiden och att det inte fanns i närheten av den kunskapen som finns inom fotbollen idag. Det är stor skillnad på då och nu på säkerheten runt och på matcherna.
Mats Enquist, generalsekreterare i SEF, berättar om Sveriges ståplatssektioner. Fler och fler människor går på fotboll och inga större problem har uppkommit ur detta. Våra fantastiska tifo-arrangemang och högljudda sånger kommer mestadels från ståplatssektionerna och det vill SEF inte på några villkor stänga ner. Ingen i Sverige har någon tanke på att avveckla ståplats.
Peter Daykin fortsätter att berätta om Englands situation och varför den vanliga frasen Gör som i England inte bär frukt. Han tror att bilden av att Premier League erhåller fantastisk fotbollskultur kommer från att det är hög säkerhet och därmed tryggt på plats samt att det finns mycket pengar i ligan. Vad människor som säger att det är bättre i England inte vet är att fotbollssupportrarna hatar systemet och vantrivs. Engelska supportrar blickar mot Tyskland och Sverige och ser att andra typer av system fungerar.
Trots att Premier League nu ställer sig positiva till återinförande av ståplats har UEFA fortfarande inga planer på att ändra sina regler i europeiska turneringar.
Mats Enquist avslutar panelsamtalet med att berätta om hur vi har fått det att fungera i Sverige. Det finns inget system som fungerar till 100 procent men man måste trots detta fortsätta arbeta aktivt med att förbättra säkerheten och samtidigt öka stämningen och upplevelsen. Tillsammans med klubbarna och framförallt supportrarna har vi lyckats hålla en konstruktiv dialog där vi har kunnat lösa problem utan att ta till hårda tag, avveckla ståplats eller inskränka på vår fantastiska supporterkultur. Om en klubb har något problem på sin ståplats drar vi igenom det problemet tillsammans med alla aktörer och får det att fungera utan några större incidenter. Det gjordes en undersökning där frågan lydde Varför går du fotboll? och 92 procent svarade på grund av atmosfären. Publikantalet ökar, bilden av fotbollssupportrar förbättras i det allmänna ögat, brott i anslutning till fotboll minskar och polisnärvaro på fotboll minskar.
”To every complex question there is a easy answer. And that answer is wrong.” – Mats Enquist från SEF
MFF Support hade en mycket trevlig och lärorik helg nere i Belgien och ovanpå det vann Malmö över Häcken med 1-0 borta. Tack för denna gången, ses snart igen!
