Jag minns den första MFF-match jag såg på Malmö Stadion som om det vore igår. Tommy Jönsson satte en indirekt frispark i krysset och vi vann hemmapremiären 1997 mot Västerås med 2-0. Visst såg det bra ut och genast pratade alla om vår nye tränare. Men vem var han?
Mannen med den mustiga mustachen, de härliga resortskjortorna under sommarmatcherna och som med facit i hand satte tonen för vad för slags fotboll MFF skulle spela i framtiden och charma en ny generation fotbollssupportrar. I Offsides kultnummer berättar Tony Ernst historien om Frans Thijssen.
»När Allsvenskan 1996 tog slut hade IFK Göteborg som vanligt vunnit den. Med förkrossande tio poäng ner till tvåan – i en fjortonlagsserie – tog göteborgarna sitt sjätte SM-guld på sju år. IFK var svensk fotbolls självklara dominanter och kändes, ärligt talat, oövervinnerliga. Jag minns hur jag stod på norra läktaren på Malmö Stadion och tänkte att jag aldrig skulle få uppleva ett SM-guld igen.
MFF slutade visserligen tvåa det året. Efter ett övertidsmål av Daniel Nannskog (hans enda för föreningen) i allra sista matchen hemma mot Umeå passerade vi Helsingborgs IF. Det låter inte så illa. Men vi var långt, långt efter IFK Göteborg. Senaste gången vi firade guld var 1988, under Roy Hodgsons tränarskap. Den triumfen låg kanske bara åtta år bort, men det kändes som en hel spelar- och supportergeneration sedan. Silvret 1996 betydde att vi under tränaren Roffe Zetterlund för tredje året i rad slutade bland seriens fyra främsta lag. I A-laget fanns också flera unga talanger – Daniel Andersson, Yksel Osmanovski, Anders Andersson – som slussats in av Zetterlund. Ändå befann vi oss fjärran från IFK Göteborg och deras glänsande Champions League-äventyr och dessutom spelade vi ingen särskilt publikvänlig fotboll. Hemmasnittet landade på usla 5 244 åskådare. Något behövde göras. Och utan Zetterlund, som redan våren 1996 aviserat att han planerade att lämna Malmö, bestämde sig klubbledningen för att byta spår. En specialgrupp bestående av styrelsemedlemmen Bengt Madsen, klubbchefen Ulf Bergqvist och den tidigare spelaren Anders Svensson fick i uppdrag att sondera tränarterrängen. Något namn från den vanliga karusellen var inte aktuellt. Precis som 1974, då en 26-årig engelsman vid namn Bob Houghton fick chansen, var MFF ute efter något helt nytt. Skillnaden nu var att man letade i andra änden av den fotbollsfilosofiska skalan.
Specialgruppens blickar riktades mot Holland. Dels hade det tidigare PSV Eindhoven-proffset Anders Svensson goda kontakter i landet, dels var den holländska fotbollen vid den här tiden både vacker och framgångsrik. Landslaget hade nått kvartsfinal i såväl VM 1994 som EM 1996 och fått omvärldens uppskattning för sin passningsglada fotboll. Att den även kunde leda till pokaler hade Ajax bevisat med sin Champions League-triumf 1995. Året efter hade Ajax dessutom bara varit en straffläggning, mot Juventus, från att försvara klubblagsfotbollens mäktigaste titel. Det var mot den bakgrunden MFF-herrarna började höra sig för i Holland, och när de väl fick ett spännande namn rekommenderat gick det snabbt. Den 20 november 1996 presenterades den tidigare landslagsspelaren Frans Thijssen som Malmö FF:s nya tränare. »Vi behöver nytt blod i klubben«, kommenterade ordföranden Hans Cavalli-Björkman. Därmed var bollen satt i rullning.«
Läs hela reportaget och andra i Offsides kultnummer i butik från den 1 februari eller på nätet på www.offside.org