Författare: Jonas Appelqvist

Det är bråda dagar för spelarna i MFF just nu. Det matchas tufft och mat, dryck och sömn prioriteras hårt utöver förberedande träningar inför kommande matcher, enligt tränare Åge Hareide. Ett vinnande recept har det visat sig. Nr Tolv träffade Erik Johansson för en kort pratstund efter dagens träning inför nyckelmatchen mot IFK Norrköping hemma i Allsvenskans omgång 21.

Det är en uppsluppen mittback som kliver in i stadions mediecenter efter en stängd träning, öppen första 15 minuterna för mediarepresentanter. Kanske extra nöjd med tanke på att han tränade helt utan bandage, med tanke på knäskadan han ådrog sig nere i Salzburg.

Så hur känns det i knät, är Salzburg hemma i farozonen?

– Det känns mycket bra, lite stelt bara. Faktiskt så pass bra att jag förmodligen kan spela redan imorgon mot Norrköping. Men det är upp till honom där (nickar mot Åge Hareide som sitter en bit bort i lokalen).

Men hur är det – vill man som spelare alltid spela, trots mindre skavanker, eller känner man ibland att det är smartare att stå över en match?

– Nä alltså, man vill alltid spela. Men det gäller ju att vara smart också. Med den här tuffa matchningen vi är inne i nu får man hålla huvudet kallt och sköta om sig.

Hur är stämningen i truppen just nu, med ledning i Allsvenskan och en match från ett Champions League-gruppspel?

– Den är väldigt bra, vi har en bra känsla. Vi vet hur bra vi kan vara. Många tror på vad vi kan uträtta och vi vill bevisa det allihop.

Slutligen; onsdag. Vad har du för tankar kring den matchen? Eller har ni bara fullt fokus på Norrköping just nu?

– Det är svårt att säga att man inte tänker på den matchen, det är det. Men vi har fokus på Norrköping, det är en oerhört viktig match med tanke på att AIK möter Häcken så det kan bli viktigt om resultaten går med oss. Men visst, man ljuger ju om man säger att man inte tänker på onsdag någonstans. Det ska bli fantastiskt, jag förväntar mig mycket god stämning på läktarna!

Och ja, vi kan nog alla gå i god för att stämningen kommer vara elektrisk på onsdag. Men först, Peking hemma! Matchstart 16:00, lördag 23/8. Vi ses på stadion!

Det är dagar som den igår vi lever för. En uppslutning för föreningen i våra hjärtan som gick rakt in i historieböckerna. För det råder ingen tvekan om saken – gårdagen var magisk, elektrisk, underbar, fantastisk… ja, det går att fortsätta med superlativen hela dagen lång! Och det var vi tillsammans som fixade festen, MFF-familjen.

Efter förlusten med 4-2 i Prag var det 30% chans att gå vidare från denna kvalrunda, enligt Infostrada. Fakta som rent statistiskt sett säkert är korrekt, men något som vi totalt förnekade. Vi skulle vidare till 100% och vi visste att vi kunde klara det. Det finns något vackert naivt i ett sådant förhållningssätt, vi supportrar har alltid bara ett mål i alla lägen; vårt lag ska gå för vinst och spelarna ska lyftas fram av sången från våra läktare.

Och som de gjorde det igår, de lyftes fram som vore de totalt oövervinnliga. Robin Olsen, Anton Tinnerholm, Erik Johansson, Filip Helander, Ricardinho, Emil Forsberg, Enock Kofi Adu, Markus Halsti, Simon Kroon, Markus Rosenberg, Isaac Kiese Thelin, Agon Mehmeti, Magnus Eriksson och Pawel Cibicki var krigarna på planen och tillsammans med sina lagkamrater i båset (de ska aldrig underskattas) och härförarna Åge Hareide och Olof Persson (hans ton i ”WHAT ABOUT THE TIME?!!” i sista övertidsminuten till fjärdedomaren var inte lika insmickrande som frågan han ställt sig tidigare, den om var han ska sova inatt, helt klart) uträttade de storverk.

Men en STOR del av framgången, den ska i allmänhet tillskrivas oss, supportrarna som slöt upp och gjorde Sparta Prags visit på Nya Malmö Stadion till ett rent helvete och i synnerhet samtliga supportergrupperingar kopplade till MFF – MFF Support, Supras Malmö, Rex Scania, MT 96, Roys Hörna och Bobs Hörna. Initiativet Hela Stadion Gungar initierades av supportrar och resultatet av en sådan hype resulterade i 10 000 sålda biljetter bara de sista dagarna innan matchen vilket gjorde att publiksiffran landade på 19 322! Helt galet kul och en uppvisning i vad supportrar kan uträtta. Den här gången ledde till till vinst över Sparta Prag.

Vi vann igen.

MFF är inne i ett galet tempo just nu vilket såklart är glädjande för alla blådårar där ute. Nr Tolv följer givetvis hela kalaset ingående och startar härmed en förhoppningsvis frekvent återkommande intervjuserie kallad ”Ett gäng kvicka:”. Först ut att få ett par snabba frågor är norrlänningen Emil Forsberg.

Vi skriver 25 juli och högsommaren har kopplat ett galet grepp om Sverige. Nr Tolv haffar Emil Forsberg efter dagens stängda träning, dagen innan Kalmar FF ska komma på besök.

Hur kändes träningen idag?
– Den kändes bra. Bra plan, fint väder och vi är på gott humör i truppen. Inget att klaga på.

Ja, på tal om vädret – hur tacklar man den här extrema värmen och framförallt det täta matchandet just nu?

– Nä, det är klart man blir lite trött men det är en del av fotbollen. Man får ta vara på kroppen och sova och äta ordentligt, sköta sig så gott det går.

Såhär i backspegeln, hur känns det efter dubbelmötet med Ventspils?

– Det är en lättnad, skönt att ha tagit oss vidare bara. Nu är det två nya matcher som kommer mot ett jättebra lag och det ser vi fram emot!

Känslorna inför Kalmar hemma imorgon?

– Det lär bli en bra match! Det var en fin match i Kalmar senast och jag hoppas på mycket folk. Jag tror vi kan bjuda på bra fotboll, det kommer vara två lag som vill vinna matcherna.

Har du fått några indikationer på ifall Åge kommer rotera något i laget?

– Jag vet inte. Vi har ju många matcher nu så det blir kanske lite. Det där är upp till honom. Det är fullt fokus på Kalmar nu i alla fall. Sparta Prag kommer sen.

Den årliga kongressen European Football Fans Congress hade i år förlagts till Bologna. Traditionsenligt närvarade representanter från MFF-familjen. Anna Storåkers från MFF Supports styrelse avlägger rapport.
En redigerad version av nedanstående rapport finns att läsa i nya numret av Nr Tolv.

European Football Fans Congress 2014 hölls i Bosco Albergati, vid en lite insomnad by utanför Bologna, cirka en halvtimme med bil. Vi tog oss via Milano till Bologna sent den 3 juli, och installerade oss i en liten lägenhet i stadens utkant. På kvällen blev den en snabb visit till stadens stora torg Piazza dell’8 Agosto, och lite nattamat i en gränd.

Hyfsat utvilade begav vi oss sedan fredag morgon ut till kongressen, där vi välkomnades av volontärerna från Football Supporters Europe, som checkade in oss och försåg oss med lite blandad information.

Fotbollsmatcher supportrar emellan
Vi tog oss runt på området där det spelades ett hundratal fotbollsmatcher i antirasistiskt syfte, samtidigt som vår konferens pågick. Mondiali Antirazzisti är en turnering som startades 1997 av Progetto Ultrà-UISP Emilia Romagna med syftet att rivaliserande grupper och oliktänkande skulle mötas i icke-kommersiella vänskapsmatcher. Idag deltar uppåt 7000 personer i de olika turneringarna, som också inkluderar en camping och en konsertscen. I och med att man fick pluspoäng i turneringen för att göra vackra tifoarrangemang och banderoller mot rasism, så var området och framför allt restaurang- och bardelen mycket väl utsmyckad.

På eftermiddagen började årsmötet, där det rapporterades om årets aktiviteter, finansiering och inkomna motioner. Man tog beslut om bifall samt diskuterade kort kring motionen, som gällde huruvida ”nya” stater som exempelvis Katalonien i framtiden, ska vara en del av FSE. Vill man läsa hela protokollet finns det inom kort på FSE:s hemsida. Vi hade röstmandat för lokalorganisation, vilket är det mandatet som är tyngre än individuell supporter, men lägre än nationella organisationer som SFSU. Det som vi reagerade rätt starkt över var att Camp Sweden, som var på plats, har röst både via SFSU, men även eget mandat som nationell organisation – och det har också dess utbrytarsektion Blågul Support, som hade en representant på plats. Vi anser detta vara rätt absurt och återkommer med vårt förslag till åtgärd i frågan. Funderingar dök även upp om de, och liknande organisationer med landslagskoppling, hör hemma i SFSU enligt oss. Alla våra medlemmar är välkomna att höra av sig i frågan med sina åsikter.

Mr 100%:s hemmaplan
Efter årsmötet begav vi oss till Stadio Renato Dall’Ara, Bolognas hemmaarena som ligger i stadens ytterområde. Där kan man lugnt säga att de förespråkar så kallad Öppen Stadion – det var bara att gå rakt in. Det var många lokaler som var öppna inne på arenan – boxning, gym och brottning bland annat, så det kändes inte helt öde, men det var ändå mäktigt att komma in och vara ensamma på läktarna, som rymmer 38,279 personer. Mycket var bevarat sedan den byggdes 1927, men några smakfulla tillbyggnader hade gjorts i efterhand. Kurvan är dedikerad till Bolognas ultras, och döpt till Bulgarelli, efter spelaren med samma namn som dog 2009. I kulvertarna och gångarna har supportrarna själva fått utrymme att måla loggor och budskap.

På kvällen letade vi upp en väl gömd restaurang vid namn Osteria Broccaindosso, där vi åt en fin middag i sällskap av Tony Ernst och Djurgårdens SLO Lena Gustafsson Wiberg, samt vår resekamrat Filip Lindblad från Supras Malmö (som även stod för alla fantastiska rekommendationer om matställen.) Vi fick ett bord längst in där det langades ut ett tiotal rätter från köket som toppades med landets bästa melon i överflöd. ”Molto Bene!”, som vår före detta ordförande skanderade högljutt!

Supporteraktioner
Lördagen bjöd på ett lite mer späckat schema, där vi delade upp oss lite för att delta i olika workshops, främst två stycken som kändes mest relevanta för Support att ta del av. Nummer ett handlade om supporteraktioner mot diskriminering, rasism och andra orättvisor som till stor del tar för stor plats på våra läktare och i våra klubbar. Här pratade bland annat Filip om vårens händelser i Malmö och efterspelet som stärkte MFF-Familjen, och vi fick även lyssna till historier från Zagreb och Wien där förtryck skett i supporterled. Sedan tog vi oss an de nationella organisationerna i workshop nummer två, där Tony pratade en del, men också två supporterprofiler från Fenerbahce, som berättade om det diktatoriska biljettsystem som införts, där premiärministerns son gjorde stor profit på matcherna samt skapade klassskillnad, och även Forever Ultras från Bologna som talade om hur stadens politik påverkade fotbollen. Under hela dagen fördes även informella diskussioner oss supportrar emellan, och det finns mycket tankar och idéer om konstruktiva åtgärder som vi tar med oss vidare hem till Malmö, för att förbättra vår supporterkultur ytterligare.

Denna afton krävde lite vila, men blev slutligen till en promenad kring stadens studentkvarter som sjöd av liv och hetsiga diskussioner – fullt med folk ute på de små torgen som drack söta, billiga och starka drinkar och pratade om livet – Piazza Guiseppe Verdi rekommenderas varmt för ett avbrott från vardagen. Här runt hörnan låg även restaurangen vi fått tips om – även den hette som gatan – Via Delle Belle Arti – där vi fick kvällens absolut sista bord på en liten innergård där vi sjönk ner som ett gäng utslagna italienare. Lite musslor, tryffel, buffelmozzarella, parmesan och panna cotta gjorde dock susen, och vi fick återigen sällskap av tidigare nämnda SLO som vi utbytte erfarenheter med tills klockan började närma sig tvåtiden. Hem till lägenheten längs Via Stalingrado och lite ihoppackning – klockan åtta ringde alarmet och det var dags att köra upp mot Milano, och hemfärd för att se första allsvenska matchen efter uppehållet.

Sammanfattningsvis mycket bra resa där vi återigen styrkt MFF Supports roll i det europeiska supporternätverket, och tagit med oss riktigt bra kunskap och kontakter hem.

– Jag har sett många MFF-matcher, både när jag spelat i Belgien och i Norge. Supportrarna är väldigt bra och klubben känns stabil och professionell.

Det är löjlig säsong just nu och i MFF-lägret råder febril aktivitet. Igår måndag presenterades Isaac Kiese Thelin, ett nyförvärv från IFK Norrköping, och idag kallades det till presskonferens för ytterligare ett förvärv – Enoch Kofi Adu (bilden), född i Ghana och senaste klubbadress i norska Stabaek, utlånad dit från belgiska Club Brügge KV. En 23-åring defensiv innermittfältare med kontrakt på 3,5 år från 15 juli.

– Mitt spelsätt är väl att jag väldigt gärna går ner och hämtar boll för att sedan fördela spelet. Där är där jag trivs bäst.

Enoch, som får tröjnummer 8, säger sig vara väldigt nöjd med att vara i Malmö FF och han ska göra sitt yttersta för att hjälpa laget ut i Europa och försvara SM-guldet.

Nr Tolv och MFF Support hälsar både Isaac (tröjnummer 24 för övrigt) och Enoch välkomna till världens finaste förening!

Nr Tolv är i vardande!

Det kommande numret kommer vara fullmatat med intressant läsning, SLO-rollen kommer diskuteras, Fotbollssupportrar mot homofobi kommer belysas och ett av truppens mest emotsedda nyförvärv intervjuas. Och mycket mer. Siktet är inställt på att ha detta nummer hos MFF Supports medlemmar lagom till den allsvenska premiäromgången!

Och vet ni?!! Känner du att just du skulle kunna tillföra något redaktionellt till tidningen (skriva, fotografera etc.), tveka inte att maila redaktör Appelqvist. Mailadress: jonas@brothersister.se

Framåt Malmö, lätt bäst i serien!

//Redaktör’n.